Innan jul var jag och min dotter Johanna och kollade inne på nåt som heter Återvinningen här i Motala. På återvinningen skänks det saker och möbler som sedan säljes till den som vill. Man kan hitta massor av prylar där. Dit måste ni åka o titta om ni nån gång kommer till Motala och gillar loppisar.
Men alla fall. Den här dagen gick vi runt och kollade som vanligt. Jag gillar smides grejer och letade sånt. När vi kollar ser jag dom bära ut till lokalen en jättefin soffgrupp. Vad gör den här på återvinningen, tänkte jag. Helt nya såg det ut att vara. Kanske nåt butiksexemplar?
Jag gick direkt till dom som bar, innan de hade lyft ner dom på plats, och sa att jag vill reservera dom. En kille satte sig på ena fåtöljen och sa:
-Fattar du vad sköna dom är eller? - Ja det kan jag tänka mej, sa jag. Han svor så skönt tyckte han det var att sitta i dom.
Nu fick jag bråttom hem. 4200:- skulle de bara ha för en ny grupp tyckte jag det såg ut som.
Jag var ju tvungen att hitta en köpare till min soffor hemma. Sa till många att mina var till salu. Min syster nappade och köpte dom för 5000:- eller 5500:-, kommer inte ihåg. Dom hemma hade jag gett 16 000:- för och jag tycker nu efteråt att de är inte värda det. De var i äkta skinn och man satt inte bekvämt i dom.
Så efter nån dag var jag och hämtade dom. Min bror hjälpte mig bära. Johanna tog fåtöljerna i nån säck kärra och det gick hur bra som helst. Jag skulle med min bror bära ut 3-sitssoffan. Det gick inte o rubba den. Vad har jag gett mig in på tänkte jag. Hur ska vi klara det här? Mina fingrar blödde för att jag hade försökt och få in händerna under soffan, men jag orkade inte. Jag gick för att söka hjälp och sen kom det en kille (som jobbar där)och hjälpte min bror med den ut till släpet.
När vi kommer till våran gård undrar jag hur det ska gå? Vi hade pratat om att min bror tar ena sidan och jag o Johanna andra.
Jag tänkte på min sons kompis Adde som bor på samma gård som jag och gick och frågade honom. Ja, det kan jag väl sa han. -Kom Ken, ropade han och jag tackade gudarna för att det fanns en till som kunde hjälpa till. Jag bor ju på andra våningen.
Det tog alltså 4 stycken till att bära den kolossen till min lägenhet. Och svetten sprutade på Adde såg jag. Så slut var han. (jag slapp bära, fniss...)
Sen lovade jag min bror att jag ALDRIG ska flytta. (Jag står i kö för en lägenhet på nedre plan...) Så gick det med det löftet.
Jag gillar verkligen mina nya soffor. Fåtöljerna är som gungstolar och recliners så man kan sitta och gunga eller ligga och sova i dom om man vill. Skönt när man kollar film. 3-sitssoffan har recliners på sidorna, men inte mitten och man kan ligga där på dom också.
De ser väldigt klumpiga och kolossala ut, men oj så sköna. Tack gode gud för att jag fick dom!
De är gjorda i "sliten microfiber". Aldrig mera skinn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar