söndag 17 maj 2009

Loppis och panik.


I dag hade Motala Loppis på Väster i Gustavsviksparken. Och jag, Johanna och Sara var där och sålde. Något som gick bra att sälja var vänskapsband som vi hade gjort. Det var populärt bland flickorna.


Vi sålde videoband som annars hade åkt till myrorna för 2:- stycket och det gick åt som smör. Bra. Sen sålde vi ju massor med kläder mm.
Nästa gång ska vi ha Storloppis när vätternrundan är, på lördagen den 13:e juni i gamla stan. Då måste vi ha knytit mera vänskapsband. Kul. Så kom på en titt ni med.
Jag köpte 3 krukor för 10:- styck. Jättefina.
...................................................................................................................................
När jag höll på att skriva detta, ringde min dotter Johanna och grät och sa att jag måste komma fort, så jag slängde på luren, sprang till min mamma för jag trodde Johanna var där. Mamma visste inget, så hör jag Malin ropa från balkongen att - Hon är här utanför. Jag sprang dit och får se Johanna med Iza. Johanna satt ner och grät och sa att Iza har fastnat med kopplet.
Jag ser hur Iza har fått en annans hunds halsband med hake och att haken har gått igenom skinnet på tassen och Iza ylar. Jag fick bråttom. Hem och leta nummer till veterinär och hämta mobilen och springa ut till Johanna och hunden.
Ringde Linköpings djursjukhus. De hade jour till 18.00 c:a och sen ringde jag Strömsholm och det är ju långt dit och Iza har ont. Frågade om det inte finns någon veterinär i närheten och fick reda på att det finns nåt som heter distriktsläkare i Borensberg. Ringer dit och det var telefonsvarare och de ber mig att lämna ärende och telefonnummer och jag får panik, för jag vet inte mitt mobilnummer. Folk började samlas och en kvinna ringer i stället och lämnar meddelande och telefonnummer.
Kvinnan som visade sig vara en ängel erbjuder skjuts till Borensberg och vi ska åka iväg med Iza. Iza ylar till när jag lyfter upp henne i bilen, men lugnar sig ganska snabbt. Så äntligen är vi på väg och väntar på samtal från veterinären.
När vi kom till Borensbergs veterinärstation har ännu inte veterinären ringt och vi ringde nog 3 gånger och sa att nu är det bråttom att vi har en hund som har skadat sig. Och äntligen ringer de och talar om att de är hos oss om c:a 20-30 minuter.
Så ser vi dom komma i bil. En fullutrustad bil. De hämta filt och Iza får smärtstillande och lugnande och somnar.
Problemet med haken var att det satt fast en halti i den också och veterinären inte kan öppna den riktigt som man ska och äntligen kunde han det, såg jag. Och ser att mellan tassen är det ett stort hål i huden.
De rengör med spritlösning och ger henne antibiotika spruta och uppvakningsspruta. Och efter en evighet, vaknar Iza och stapplar ut till gräset och kissa och allt slutade så himla bra.
Iza klarade det. Tabletter (antibiotika) och tejp fick Johanna med. Tejp till påse hon måste skydda tassen med när det är blött väder ute.


När vi kom hem till Motala igen diaréear Iza av skräcken och stressen, antagligen och kan lyckligt efter det gå hem och lägga sig och sova.
Nu är det måndag och jag skrev detta idag då jag inte hade tid igår.

2 kommentarer:

  1. stackars lilla iza som alltid ser så ledsen och oskyldig ut :D // madde

    SvaraRadera